Grundskola
Det finns några saker man behöver ha koll på inför ansökan till gymnasiet. Det första steget är att hitta det program som passar dig, det kan du få hjälp med av studie- och yrkesvägledaren på din skola. Det andra steget är att göra din ansökan. Det gör du digitalt på gymnasieantagningens ansökningswebb i din kommun. Såhär går det till.
Att välja gymnasieprogram innebär mer än själva ansökan. På vägen dit behöver du ta reda på så mycket som möjligt om de program och skolor som du är intresserad av, men allt startar med dig. Fundera på vem du är, vad du tycker är roligt, vilka styrkor du har och vad du vill lära dig mer om. Under knappen ”Vad ska jag välja?” ger vi dig tips på hur du kan förbereda dig inför ditt val. Ett av tipsen är att boka en tid med Studie- och yrkesvägledaren på din skola, det är en person som är expert på att guida dig rätt.
Du som går i årskurs 9 på högstadiet får ett brev med en kod hemskickat till dig i början av januari. Det är den koden som du använder för att logga in på ansökningswebben.
När du söker med utländska betyg och/eller har andra särskilda skäl så söker du via fri kvot. Då behöver du använda en särskild bilaga. Prata med studie- och yrkesvägledaren på din skola som kan hjälpa dig med din ansökan eller vänd dig direkt till gymnasieantagningen i din kommun.
Bor du utomlands eller har gjort ett studieuppehåll efter årskurs 9 så behöver du kontakta gymnasieantagningen i den kommun som du är folkbokförd i för att få hjälp med inloggningen. Är du osäker på vilken antagningsenhet du tillhör så kan du hitta det genom att söka på antagningskanslier.se.
I mitten av januari öppnar ansökningswebben. Då kan du börja att lägga in dina val, du har en månad på dig att göra din ansökan. När antagningsperioden stängs så görs en första preliminär antagning som baserar sig på dina betyg från höstterminen. Du får ingen plats tilldelad efter den första antagningen, men du kan jämföra dina betyg med antagningsgränsen för de program som du är intresserad av. Det ger dig en föraning om dina chanser att bli antagen.
Betygen höjs ofta till den slutliga antagningen och det kan därför vara bra att fundera på om du behöver lägga till fler alternativ till din ansökan för att ha större möjlighet att bli antagen. Läs mer om detta under ”omval”.
Om du har utländska betyg eller särskilda skäl kan du söka till gymnasiet i en så kallad fri kvot. Huvudmannen eller rektor beslutar om hur många platser som erbjuds i fri kvot samt vilka elever som antas. Du gör din ansökan som vanligt via gymnasieantagningen i din kommun men du måste även bifoga en särskild bilaga till din ansökan, det kan din studie- och yrkesvägledare hjälpa dig med.
Särskilda skäl
Har du inte fått med dig alla betyg från grundskolan och/eller inte når upp till antagningsgränsen på grund av starka medicinska eller sociala skäl, finns en möjlighet att bli antagen till en gymnasieutbildning på fri kvot, men du måste fortfarande vara behörig. Det vill säga godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk samt de ämnen som krävs för det program som du söker. Saknas betyg i svenska/svenska som andraspråk så finns det möjlighet att läsas in ämnet på distans.
Utländska betyg
Har du läst vid en skola som inte följer svensk läroplan så behöver du söka via fri kvot, men du måste vara behörig. Det vill säga godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk samt de ämnen som krävs för det program som du söker. Saknas betyg i svenska/svenska som andraspråk, kan den läsas in på distans. Om du har utländska betyg behöver du skicka dem till gymnasieantagningen i din kommun.
På exempelvis Skolverket eller gymnasieantagningen kan du läsa mer om antagning via fri kvot. Prata med din studie- och yrkesvägledare som kan guida dig rätt.
I mitten av april öppnar ansökningswebben igen för omval. Det innebär att du kan ändra ordning, lägga till och ta bort program i din ansökan om du vill. Du har en månad på dig att göra detta. Betygen höjs ofta till den slutliga antagningen och det kan därför vara bra att fundera på om du behöver lägga till fler alternativ till din ansökan för att ha större möjlighet att bli antagen. Är du nöjd med dina val så behöver du inte göra någonting. Ansökningswebben stänger i mitten av maj, då ska din slutliga ansökan vara inlämnad.
Du får ditt antagningsbesked i början av juli, det ser du genom att logga in på ansökningswebben. Du måste svara på ditt antagningsbesked inom cirka två veckor. Det är viktigt att du tar reda på vilka datum som gäller i din kommun. Är du osäker på vilken antagningsenhet du tillhör så kan du hitta det genom att söka på antagningskanslier.se.
Du kan bara komma in på ett av dina val. Om du kommer in på ditt förstahandsval så stryks alla lägre prioriterade val. Kommer du in på ett lägre prioriterat val, exempelvis ditt andrahandsval, så kan du stå kvar som reserv på högre rankade val. Du kan alltså inte välja vilket program och skola som du vill gå även om du har tillräckligt högt meritvärde för alla alternativ.
Att vara reserv innebär att du är behörig till programmet som du har sökt men att du inte har fått en plats. Under reservantagningen är det möjligt att du får en plats och den måste du tacka ja eller nej till. Det är därför viktigt att du håller koll på ansökningswebben under sommaren. Vid skolstart tar respektive skola över reservantagningen och kan komma att kontakta dig med erbjudande om en plats. Kontrollera att dina kontaktuppgifter är korrekta och se till att vara tillgänglig via telefon eller mail.
Exakta datum finns på gymnasieantagningen i din kommun, är du osäker på vilken antagningsenhet du tillhör så kan du hitta det genom att söka på antagningskanslier.se. Mer information om ansökan hittar du på gymnasieantagningens hemsida i din kommun.
För att bli antagen till ett program så måste du vara behörig. Om det är fler behöriga som söker än vad det finns antal platser så konkurrerar du med ditt meritvärde. Enkelt beskrivet så är det de elever som har högst meritvärde som får platserna. När alla platserna är fyllda till det program som du söker så blir antagningspoängen/antagningsgränsen till programmet det samma som det lägsta meritvärdet, det vill säga den med lägst betygssnitt.
Ett exempel, om en utbildning på en skola har 30 platser och den som blev antagen med högst meritvärde hade 315 och den som blev antagen med lägst meritvärde hade 250 så är antagningsgränsen 250. Det kan dock se annorlunda ut ett annat år. Allt beror på hur många som söker programmet och vad de som söker har för meritvärde.
Du kan se antagningspoängen till olika skolor och program på gymnasieantagningen i din kommun, du hittar mer information på antagningskanslier.se.
På utbildningsguidens betygskalkylator kan du få hjälp med att räkna ut ditt meritvärde.
Viktigt!
När du lägger in dina val så är det viktigt att rangordna dem. Det program som du helst vill komma in på lägger du högst upp i din ansökan, det du önskar komma in på som andrahandsval lägger du som val nummer två och så vidare. Kommer du in på ditt förstahandsval så stryks alla andra val. Kommer du in på exempelvis ditt andrahandsval så stryks alla alternativ under det men du kan stå kvar som reserv på ditt förstahandsval. Det är därför viktigt att lägga till fler alternativ för att vara säker på att få en gymnasieplats.
Finns det frågor som du inte hittar svaret på? Då är du varmt välkommen att ställa din fråga direkt till vår centrala Studie- och yrkesvägledare Åsa. Hon kan svara på frågor kring information och fakta. För ett djupare vägledningssamtal rekommenderar vi att du vänder dig till studie- och yrkesvägledaren på din skola.
Fyll i kontaktformuläret och ange om du vill ha kontakt via mail eller bli uppringd på telefon alternativt boka in ett digitalt möte via Teams. Det viktigaste är att du får svar på dina frågor och kan göra ett välgrundat val. Du får svar inom 24 timmar.