Gymnasiet
Om du saknar behörighet till högre utbildning efter gymnasiet så kan du läsa både kurser och utbildningar på Komvux eller folkhögskola. De skiljer sig åt på många sätt och du kan läsa mycket mer än kurser för behörighet. Här kan du läsa mer om de olika utbildningsformerna.
OBS! Komvux kommer att påverkas av samma regler som gäller för den nya ämnesbetygsreformen GY25.
Komvux
Folkhögskola
Kommunal vuxenutbildning, eller komvux som den även kallas, är till för vuxna som saknar utbildning från grund- eller gymnasieskolan.
Komplettera eller göra prövning
På komvux kan du läsa en hel utbildning eller komplettera med kurser som krävs för examen eller behörighet. Observera att du inte får gå om en hel kurs som du redan har ett godkänt betyg i. Då kan du istället göra en så kallad prövning på en kurs för att få ett betyg eller höja ett tidigare godkänt betyg. En prövning innebär att du läser in kursen på egen hand för att sedan göra ett kursprov.
Vem får läsa på komvux?
Det finns regler för vem som får söka till komvux. Du får söka
- från och med 1 juli det år du fyller 20 år, eller
- om du redan har en gymnasieexamen eller studiebevis från gymnasiet och är under 20 år
Du tillhör komvux i din hemkommun, det vill säga där du är folkbokförd. För ansökan och mer information går du in på din kommuns hemsida.
Det finns flera delar av vuxenutbildningen, exempelvis svenska för invandrare (sfi). På Skolverkets hemsida kan du läsa mer om alla olika delar av vuxenutbildningen.
”Jag läste klart mina gymnasiestudier på komvux, det var så bra! Det fanns snabba kurser och många möjligheter att påverka sin egen utbildning. Efter komvux gick jag vidare och läste till sjuksköterska på högskolan. Det bästa med yrket är att få träffa och hjälpa så många människor.”
Jeanette Olofsson
Folkhögskola är en utbildningsform som vänder sig till vuxna. Den skiljer sig från exempelvis gymnasiet på flera sätt. Upplägget bygger till stor del på samtal och diskussioner i grupp och det är vanligt att arbeta i projektform.
På folkhögskola kan du läsa olika typer av kurser. Allmän kurs och särskild kurs, även kallad profilkurs, är de vanligaste.
Allmän kurs – behörighetsgivande kurs
Allmän kurs är till för dig som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och vill läsa för att få en grundläggande behörighet till högskola/universitet eller yrkeshögskola. Allmän kurs innehåller gymnasiegemensamma ämnen som ofta kombineras med någon specialinriktning, exempelvis idrott, foto, IT, livsåskådning, ekonomi och många fler.
På folkhögskola får du inte en examen utan ett studieomdöme som du sedan kan söka dig vidare med. Om du vill söka vidare till universitet/högskola så hamnar du i en särskild kvot för folkhögskola. Du kan läsa mer om vad som gäller vid ansökan till högskola/universitet med studieomdöme på antagning.se.
På folkhogskola.nu hittar du alla behörighetsgivande kurser samt information om ansökan.
Särskild kurs
Särskild kurs, eller profilkurs som den även kallas, finns inom många olika områden. Du kan välja att läsa en kurs eller en hel yrkesutbildning. Exempel på några utbildningar du kan gå är fritidsledare, behandlingsassistent, spelutveckling, coachande ledarskap och många fler. På folkhogskola.nu hittar du alla profilkurser samt information om ansökan.
”En annan typ av lärande”
Elisabeth Casell Berghagen bor i Stockholm, läste guideutbildning på Vadstena Folkhögskola, en 1-årig distansutbildning på 50% med 9 träffar på plats.
Vad fick dig att söka till folkhögskola?
– Mitt intresse för guidning väcktes när jag gick på guidade turer i Vadstena. Jag pratade med en guide som berättade om sin utbildning på Vadstena folkhögskola.
Hur var upplägget för din utbildning?
– Jag gick utbildningen på distans med en träff per månad, där emellan fick man uppgifter som skulle presenteras på kommande träff eller skriftligt. På träffarna var det fullt program. Det var kvalitativa lektioner och föreläsningar med fantastiska och professionella föreläsare som varvades med diskussioner och presentationer på olika sätt. I slutet på utbildningen gör man en så kallad ”Uppguidning” som är ett slutligt test med examinatorer i staden samt ett teoretiskt prov. Efter avslutad och godkänd utbildning så blir man auktoriserad guide.
Vad tycker du är den största skillnaden mot andra skolformer?
– Det är skillnad på studietakten. Det finns inga krav utan bygger på att man tar ett eget ansvar. Även upplägget, som till stor del bygger på diskussioner, är en skillnad från exempelvis högskola. På just den här utbildningen var det mycket att plugga men det är det inte på alla utbildningar på folkhögskolan.
Det är även en stor variation på ålder, bakgrund och erfarenhet bland eleverna. Jag träffade många olika människor som jag aldrig skulle ha träffat annars. Jag upplevde att det fanns en stor respekt och accepterande för varandra.
Har du några tips till den som funderar på att söka folkhögskola?
– Det är uppmuntrande! Man söker inte in med betyg på samma sätt som på högskola eller
universitet. Det är en annan typ av lärande och växande som individ. En friare form och möjlighet att ta emot kunskap på ett annat sätt. Jag tycker att folkhögskolan måste framhävas mer! Man kan studera på folkhögskola så länge man lever och det finns ett stort
utbud av kurser och ämnen.
Finns det frågor som du inte hittar svaret på? Då är du varmt välkommen att ställa din fråga direkt till vår centrala Studie- och yrkesvägledare Åsa. Hon kan svara på frågor kring information och fakta. För ett djupare vägledningssamtal rekommenderar vi att du vänder dig till studie- och yrkesvägledaren på din skola.
Fyll i kontaktformuläret och ange om du vill ha kontakt via mail eller bli uppringd på telefon alternativt boka in ett digitalt möte via Teams. Det viktigaste är att du får svar på dina frågor och kan göra ett välgrundat val. Du får svar inom 24 timmar.